”… Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och gjorde slut på alla…” Luk 17:20-30

Orden i Lukasevangeliet är Jesus ord och han gör vad profeterna alltid gjort, varnar för ett liv som leder till förtryck och orättvisor. Jesus avser inte att hota sina åhörare, även om många av hans efterföljare också i vår tid använder hans ord för att skapa rädsla. Det går inte att förstå vad Jesus avser med de här skrämmande associationerna om man inte samtidigt lyssnar till talet om den alternativa möjligheten, ”Guds rike som är inom er”.

Parallellerna till vår egen tid är lätta att se. Nu som då varnar de profetiska rösterna för att fortsätta den levnadsstil som för mänskligheten mot en katastrof.  Johan Rockström, Al Gore, Malena Ernman – alla varnar de för den globala uppvärmningen, både genom sina livsval och med vetenskapliga fakta. De hotar inte, men lägger fram förslag för att undvika de katastrofala konsekvenser som väntar om temperaturen ökar mer än två grader. Även om tonen är dystopisk som en domedagspredikan är avsikten att visa på alternativen. De vill påminna om att det går att skapa en hållbar utveckling för alla jordens nio miljarder invånare.

Men det är inte bara klimatförändringarna som framkallar profetiska varningsrop. Nu som då gäller varningsropen också det vi talar om som inkomstklyftor, skatteparadis och skatteflykt. Visst kan man känna igen samma samhällsordning på Amos tid som den som svenska miljardärer beskriver som normal: ”Hör, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet! Ni säger: När är nymånadsfesten över så att vi kan sälja säd, och sabbaten så att vi kan öppna kornboden? Då skall vi minska måtten och lägga på priserna och fuska med vågen, köpa de fattiga för pengar och de nödställda för ett par skor och sälja spillet som säd.”  För Amos samtid var det viktigt att följa sabbatsreglerna och inte göra affärer förrän nymånadsfesten är över, sedan kunde man åter låta den tidens marknad styra och låta egoismen bestämma reglerna. Ungefär som svenska skatteplanerare är noga med att följa skattelagarna men sedan lägga ned rätt mycket energi på att kringgå dem.

”Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta.. ” När nymånadsfesten  var över såldes de fattiga för pengar och de nödställda för ett par skor…” – Folk gjorde då som folk gör mest –  och det gör vi än idag. Klimatet  bortser vi från, när flygbolagen erbjuder billiga resor. För att slippa bidra till välfärden gömmer vi undan inkomsterna… Intet nytt under solen. Folk gör som folk gör mest, ända tills ”floden kommer” eller klyftorna mellan människor blir för stora. Om egoismen drivs till sin spets når vi en punkt där en våldsam förändring upphäver all gemensam ordning och ett oordnat kaos inträffar i naturen, ekonomin och i samhället. ”…Folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla.” Jesus hotar inte men han försöker säga till oss att en värld där vi betraktar varandra som lika mycket värda är mer hållbar. En världsordningen där vi sätter allas välfärd i första rummet är möjlig. Ett rike, så som Gud vill se det, följer andra lagar än de som nu normaliserats.

Bön: Gud, tillkomme ditt rike och giv oss mod att förverkliga den gemenskap som vi bär inom oss som en möjlighet. Amen