”Saliga de som äro fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade. Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet. Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade…”
Matt 5:1-12

Veckans reflex

Är inte de ideal som Jesus plockar fram som lyckobringande lite för inåtvända för vår tid? Som om vi blir lyckliga av ett inre förhållningssätt inte av framgång, konsumtion och flexibilitet. Kan det här verkligen vara ledord i utvecklingssamtalet med mig själv som kan hjälpa mig att bli mer marknadsanpassad och attraktiv? Är det här lämpliga identitetsnycklar i en tid när kapitalackumulationen är inne i en fas där sociala omvälvningar av aldrig tidigare skådat slag tvingas fram i spåren av ekonomiska chocktillstånd. Har vi ens tid att sörja när förmågan att klara av livets utmaningar prövas dagligen och det är i denna smältdegel som den enskilda människans självförtroende och självaktning smids eller smälter bort.

Tänk om det inte spelar någon roll vem du i dig själv är. Din viktigaste funktion är att shoppa och att tömma plånboken eller belasta kreditkortet. Du är en kugge i ett marknadsspel. I detta marknadsspel är vi alla överhopade av bekymmer som uppstår i våra vardagliga relationer till chefer, familj, barn och karriärkrav. Kraven ger sig till känna i datorns inkommande epostlåda och i mobiltelefonens plingande på lördagspromenaden till semesterhotellet. Vi är aldrig längre bort än kraven kan nå oss, ständigt beredda att svara på minsta vink.

Mot denna diktatur, som den konsumistiska ekonomin utövar över våra liv och vår identitet, krävs inget mindre än en revolution. Insikten att konsumtionen inte gör oss saliga, och att jordens resurser inte är oändliga, kan bli den skottsalva som likt slagskeppet Auroras dånande kanoner före stormningen av Vinterpalatset, väcker alla till motstånd. Sanningens ögonblick kan vara närmare än vi anar när vi långt bort från svältkatastroferna promenerar förbi stormarknadens dignande hyllor av färskt bröd. Bröd som ska vräkas ut i sopcontainrarna vid dagens slut, om inte kunderna rensat hyllorna. Att plötsligt inse att salighet handlar om vårt inre förhållningssätt till oss själva och vårt yttre förhållningssätt till den globala andre kan bli startskottet för en vilja till förändring. En förändring som låter den mänskliga identiteten omfatta en global relation där mänsklig värdighet och välbefinnande, samt överlevnaden av vår planet, vårt gemensamma hem, utgör kärnan i denna identitet. Efter en sådan global gemenskap längtar jag. Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade.

Bön

Herre befria oss från förtryckets deformationer av mänskligt liv och låt oss få tillgång till de djup där en fullständig människa, vidöppen för sorgen, smärtorna, glädjen, växer fram. Öppna våra ögon så att vi kan se varandra bortom summan av alla funktioner och befrias till nyskapande kärlek.
Amen.