”… Du tar dig an jorden och ger den regn, du gör den bördig och rik. Guds flod är full av vatten. Du får säden att växa, du sörjer för jorden. Du vattnar åkerns fåror och jämnar ut dess tiltor. Med regnskurar gör du jorden mjuk, du välsignar det som växer. Du kröner året med goda gåvor, där du går fram gror feta skördar…”
Psalm 65: 9-14

Veckans reflex

Psaltarpsalmen har många år på nacken, ändå känns den förunderligt aktuell. Den som skyggar för bibelns politiska budskap får det besvärligt. Den politiska teologi som säger att Gud endast bryr sig om det personliga frälsningsbudskapet i något slags individualiserat postmodernt perspektiv får bekymmer med många texter. Bibelns Gud är hela skapelsens Gud och hos honom finns ingen likgiltighet i förhållande till människornas sätt att leva och inrätta sin vardag. Omsorgen om den enskilda, hjälpbehövande människan, folket/kollektivet och jordens överlevnad går som röda trådar genom bibelns stora berättelse.

Det är inte bara naturens mystika växtkraft utan även plöjningen av åkern som är föremål för Guds omsorg. Plöjningen skall vara jämn och likformig, tiltorna skall vara vända och ligga tätt intill varandra. Du vattnar och jämnar ut jordens tiltor. Guds omsorg hjälper bonden i hans hantverk. Regnskurarna gör jorden mjuk, en skapelse som är i balans kröner året med goda gåvor. Men något har gått snett, jordens temperatur stiger och hettan jagar bort det livgivande regnet runt ekvatorn. Det hjälper inte att havens vatten försöker motverka förstörelsen och vill svalka den överhettade jordens svettdrypande panna i så hög grad att själva havets liv håller på att utarmas.

Det är människan som inte längre lever i harmoni med den skapade jordens helhet. Det är människan som gör anspråk på allt för stor del av jordens rikedomar och försätter skapelsen i obalans. Det är den egoistiska människan som skapat åt sig ett individualiserat perspektiv och plundrar också kommande generationers välfärd på dess möjligheter. Galonbyxfolket i sina små dagisprocessioner på väg till lekplatsen fråntas sin rätt till ett liv där tiltorna ger skörd och regnskurarna välsignar det som växer.

Den politiska teologi som blundar för människans hybris har glömt att läsa bibeln som en helhet. Där finns embryot till en politik som gynnar kollektivet och tillförsäkrar folken en möjlighet att överleva. Bibelns skapelseteologi och Bibelns berättelse om Guds rike är en berättelse om en väg att leva tillsammans och inrätta en vardag styrd av vördnad och kärlek.

Bön

Lovsång tillkommer dig O Gud. Hjälp oss att lyssna på ditt skapade verk och hjälp oss att finna vägar för vår politiska samlevnad fyllda av vördnad och kärlek. Amen