Jesus sade: ”Så skall ni be: Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna skall inte heller er fader förlåta era överträdelser.”
Matt 6: 9-15.
Reflektion
”Förlåt” är inget ofarligt ord så som det används i den här bönen. Det handlar om ett maktfrånträde, att avsäga sig makten över den som är skyldig. Jesus provocerar med att ge oss en mönsterbön i vilken vi avsäger oss makten över den som har en skuld till oss. Det är en bön, inte flera kortböner radade på ett pärlband. Vi ska därför läsa om förlåtelse i samma perspektiv som vi erkänner att det finns en ordning som gäller alla människor lika. Denna ordning betecknas som ”Guds rike” och beskriver en riktning i den stora process som är människans historia, en riktning som är den skapande Gudens vilja.
När Gud låter sin försonande vilja till förlåtelse och upprättelse gestaltas så gör han det genom en människa som lider och dör på ett kors. När Gud förlåter avsäger han sig makten och dör maktlös på ett kors. Förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Vi kan förlåta dem som står i skuld till oss, avskriva oss makten över den skuldtyngde och dela hans livsvillkor i en rättvis upprättelse av vår gemensamma mänskliga relation av likaberättigande.
Det är av allt att döma något annat än när Japanska företagsledare gråtande ber sina aktieägare om förlåtelse för allt för stora förluster eller när maktfullkomliga statsöverhuvuden ber en närmast utrotningshotad urbefolkning om förlåtelse. Det är också något annat än underkastelse under moraliserande makthavare i våra privata liv eller imperialistiska krav på skuldsatta länder där skattebetalarna, för att bli fria, binds upp i slavliknande avbetalningskontrakt för decennier framåt. Jesu ord om ett rike förenar oss med alla i ett globalt perspektiv där alla människor har samma värde och samma mänskliga rättigheter. Guds förlåtelse är primärt ett tecken om ett kommande rike, ett tecken om befrielse som kastar ljus över hans vilja med våra liv.
Bönen Vår Fader är en revolutionär bön där vi avsäger oss makten över den andre och avsäger oss rätten att upprätthålla strukturer och skuldförbindelser som förslavar och förtrycker någon enda människa. Jesus ser på en sådan ordning som synd mot den ordning han kallar Guds rike. Guds rike avser en öppen process som avslöjar sin närhet inom historiens räckvidd. Guds rike är nära.
Bön
Herre avskriv oss våra skulder så som vi avskriver skulderna hos dem som är skyldiga oss. Hjälp oss att söka ditt rike och din rättfärdighet så skall välfärden kunna tilldelas oss alla. I tillit lägger vi vår sorg och vår glädje i dina händer.
Amen