… Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort…
Luk. 1:46-55.

Reflektion

När en kvinna blir gravid händer ofta det som hände med Maria, en lyskraft inifrån och en varm och lugn övertygelse färgar hennes person. Hon är bärare av liv och allt annat får sina proportioner i skuggan av denna erfarenhet. Det är en så ljuvligt varm berättelse som skildrar Marias möte med den gravida Elisabeth och fostret i Elisabeth sparkar till. Två övermodigt stolta kvinnor som tolkar rörelserna i sin kropp som Guds tilltal.

Samma stolta övertygelse ekar i Marias lovsång, borta är osäkerheten över graviditetens orsaker och den socialt utsatta position hon levde under. Hennes kropp skulle föda fram en människa, en Guds tjänare och hennes historieuppfattning ekar genom de stolta orden som medvetet förkunnare att livets Herre har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Fruktan för ockupationsmaktens eller tempelherrarnas domar viker undan för övertygelsen att Han som skapar liv i henne också kan störta härskare från deras troner och upphöja de ringa. Att lyssna till denna tonart genom historiens larmande härskardömen är att höra hoppets ljusa tilltro och förtröstan. Jag tror att Hedvig Person från Älvdalen på 1700 talet också var gravid när hon i ett Sverige där överheten hade all makt och hanterade sina undersåtar med förnedring och tvång, stämde upp sin lovsång till den himlamonark som var mäktigare och större ön de monarker som tronade på Svea rikes taburetter. Lyssna till den stolta och övermodiga styrka som lyser fram mellan raderna i hennes lovsång:

Välkommen, o Jesu, du himlamonark,
Välkommen uti våra kojor.
Välkommen vår konung och hjälte så stark
Och frälsa oss ur våra bojor.
Välkommen vår Gud och vår käraste bror.
Vi prise och love Dig Herre så stor.
Välkommen hit neder på jorden.

Bön
O, Gud, medan världens herrar sätter sin lit till finansmarknadens oordnade värld och kompromissar om det gemensamma ansvaret för klimatförändringarna, lyssnar vi till pulsen från förstföderskornas barn och vet att denna tonart från livets kammare bär ett hoppets tecken från dig som störtar härskare och skingrar dem som har övermodiga planer. Välkommen vår Gud och vår käraste bror att frälsa oss ur våra bojor.

Amen